Vaknar till ljudet av två sjuka barn, för under natten har även 8-åringen drabbats av förkylning. Hoppas innerligt att det inte leder till öroninflammation som hos 10-åringen.
Det blir med andra ord en skolavslutningsdag kryddad med snorpapper och penicillin.
Fascineras över att det plötsligt är dags för skolavslutning. Vart tog tiden vägen? Den här våren har verkligen passerat i någon form av rekordfart. Försöker minnas vad som hänt sedan nyår. Det som allra klarast dyker upp i huvudet är naturligtvis det gigantiska kommunikationsplattformsbytet på jobbet. Jösses vad jag har jobbat med det, och vad kul jag har haft! Tidsmässigt pågick det inte så länge men det var galet intensivt. I backspegeln kan jag se att jag verkligen kom till mitt rätt då. Jag fick ett mentalt uppsving och viss upprättelse på jobbet. Tror faktiskt inte att chefen hade någon aning om att jag var kapabel att utföra dessa stordåd – det trodde jag knappt själv i ärlighetens namn. Men som med det mesta, det är bara att kasta sig in.
Känslan av tomhet infinner sig då och då, nu är ju själva bytet färdigt och det är bara underhåll kvar – inte direkt någon utmaning. Letar efter något annat att sätta tänderna i och tror att jag har hittat det i kvalitetssäkrandet av vårt integrerade verksamhetssystem – som befinner sig i en salig röra i dagsläget. Har hyrt en konferenslokal och kallat ledningen till ett heldagsmöte om några veckor då jag hoppas att vi kan grotta ner oss ordentligt för att sent på eftermiddagen kunna kliva ut ur lokalen med en ny struktur. Vi är bara tre personer i ledningen där jag är den fyrkantiga, chefen rund som få och den tredje personen runt fyrkantig. En bra mix för att utveckla saker, under förutsättning att man kommer överens. Inser att jag kommer att få sopa banan som en galning innan denna dag, förbereda för att i princip kunna presentera saker som redan är klara. Men det är bara att börja, är övertygad om att det kommer att bli riktigt bra.
En helt annan sak som vårens jätteprojekt har lett till – jag har sökt in till en kurs i programmering på KTH. Det är med skräckblandad förtjusning jag nu väntar på antagningsbeskedet….
Oh, programmering! Det är ju liksom mitt område, det – vad roligt och hoppas att det går bra! 🙂 Jag är förstås nyfiken på exakt vilken kurs du har sökt – om du inte vill skriva det här kanske du vill kasta iväg det i ett mail? Du har ju min mailadress här, tänker jag.
Ja Mia – det är verkligen ditt område! För mig är det ett helt (nåja) nytt område så jag sökte en sommarkurs (3p) på KTH ”Förberedande kurs i programmering och datalogiskt tänkande”. Tyckte det lät kul med Phyton, och ännu roligare att göra något för min egen skull.
Men det blir inget av med det, fick i veckan veta att jag är struken eftersom jag ”saknar förkunskaperna som krävs, är grundläggande obehörig – godkänd förutbildning saknas”. Såg nog ut som en fågelholk när jag läste det, vad saknar jag?! Enda kravet var grundläggande behörighet, och det torde mina fyra tekniska år ha gett mig. Men tydligen inte, och inte orkar jag ta tag i det och ringa. Fast jag skickade ett mail och frågade vad jag saknade och fick svaret ”Kontakta en studievägledare på en komvuxskola i din kommun för personlig vägledning”. Tydligt och bra. Trots att jag fick ökad puls och lustkänslor bara av tanken på att gå kursen känner jag nu att jag skiter i det hela, jag orkar inte ladda om och eventuellt strida.
Vem vet, det dyker kanske upp andra kurser i framtiden….
Näe, vad trist! Hm, det är inte bara så enkelt att att dina fyra tekniska år inte finns registrerade hos antagning.se? Kolla under rubriken Gymnasiala meriter, så ser du. Mina fanns inte där (antagligen för att det var så länge sedan jag gick gymnasiet) så jag blev tvungen att skicka in betygskopior. Och sedan blev jag lite besviken över att det bara är de tre första åren som räknas – fjärde året tycks vara helt onödigt när det gäller behörighet till högre studier. Men jag fick ju en examen som säkert ändå varit till nytta.
Oj, så jag förstår din besvikelse. Själv missade jag ju att registrera mig i tid på en kurs jag kommit in på och tackat ja till. Den skulle börja flera månader senare, så jag trodde att jag hade åtminstone en vecka på mig. Därmed tappade jag min plats på en kurs jag verkligen, verkligen, så innerligt gärna ville läsa. Tyvärr verkar det omöjligt att ändra något när väl antagningsbeskedet kommit…
Python är roligt att programmera i. Är du inte specifikt ute efter poängen finns det ett antal online-utbildningar som ofta är öppna och gratis.
http://study.com/articles/10_Sources_for_Free_Computer_Programming_Courses_Online.html
https://ocw.mit.edu/courses/intro-programming/
https://www.udemy.com/courses/development/
https://www.coursera.org/courses?languages=en&query=programming+python
https://www.codecademy.com/
Herregud människa!!! Tack för julklapparna, dvs länkarna! Behärskningstestet har börjat, har lovat mig själv att inte klicka på någon av dem innan jag officiellt har semester. Gör jag det innan lär jag inte få något annat gjort. Tack tack tack igen!
Det var en halv evighet sedan jag erhöll mina betyg, så de fanns inte på antagning.se, jag beställde kopior som jag skickade in och jag såg efter ett tag att de fanns registrerade under mina meriter. Något måste ha gått fel, jättefel!
Jag är inte ute efter poängen, de hade bara varit kul att få dem, det jag vill är att lära mig. Jag vill tränga mig in i kod-världen. Den värld jag vände ryggen för sisådär en 20 år sedan. Det vore så himla kul (hoppas jag) att få återupptäcka något. Sen hade jag naturligtvis en baktanke om att kunna skapa det som jag vill, idag vet jag VAD jag vill skapa men inte HUR.
Återigen tack – du har troligtvis räddat min semester!