Ny dag – nya möjligheter!
En dag som jag ska tillbringa på ett konferenscenter med mina två kollegor i ledningsgruppen. Det kan gå precis hur som helst.
Det var ohyggligt länge sedan ”ledningen” hade en heldag på ”annan ort” för att diskutera verksamheten. Jag kan inte ens minnas att nuvarande sammansättning av ledning någonsin har haft det, och den sista gången som jag minns är för fyra år sedan! Visst, vi har varit iväg på andra saker tillsammans, men inte suttit ner och ägnat oss åt vår egen verksamhet.
Jag är i desperat behov av att få det integrerade ledningssystemet på plats, och har därför kallat (hm…tvingat!) till detta möte. Jag – den fyrkantiga, mot främst chefen – den runda. Det ska bli en synnerligen intressant dag! Tack och lov är den tredje personen i ledningen mer fyrkantig än rund, så om chefen är på skapligt humör kanske den här dagen blir någorlunda produktiv.
Den där ledsen-känslan från igår hänger kvar.
Direkt efter att jag skrivit inlägget igår kastade jag mig i ren känsloflykt in i excel-ark som krävde 100% koncentration. Behövde en paus från min egen reaktion. Efter några timmar hade den akuta ledsenheten lagt sig. Jag bearbetade den ytterligare genom att ringa en gammal kollega när jag körde hem. Ibland är det skönt att få lite sympati.
Kan inte låta bli att fascineras över min egen reaktion, att den blev så stark. Behöver fundera lite mer på orsakerna till det.
Men, jag känner fortfarande av det. Blir en smula 3-åringstrotsig och tänker ”jag ska minsann inte…” när det gäller jobbrelaterade saker, ett direkt resultat av mitt känsloläge. Jag hoppas innerligt att jag kan lägga detta åt sidan under dagen, vill inte att det ska påverka möjligheten att få bra saker gjorda. Om jag sitter och är grinig så kommer det att stoppa hela processen. Och eftersom jag vet att chefen har någon form av känsloradar utan att han själv vet om det vill jag absolut inte att han ska bli påverkad! Så, bara att gå från ”inte riktigt riktig”, omfokusera och rikta energin framåt.
….och så var det den där midsommarafton också. Gudars! Igår pågick ett intensivt messande mellan oss inblandade och jag vet inte riktigt hur det slutade. Det var ingen tydlig uppdelning i stil med att någon ansvarar för att fixa grillkött, någon annan fixar sill osv. Det slutade (tror jag) med att alla skulle ta med lite av varje. Jag, som varken har tid eller lust att drälla runt i affärer, får lite panik. Panik betyder dyrt i detta sammanhang. När jag inte har klart för mig exakt vad jag ska handla så överhandlar jag. Ikväll ska jag försöka få till en lista på vad det egentligen är vi ska ha med oss. Jordgubbar till 20 personer är det enda jag har koll på just nu.