Ibland blir jag en smula galen. De fyra kilona som ”försvann” över helgen och gjorde mig glad (läs: överlycklig) i måndags är tillbaka…
Jag vet att jag brukar gå ner i vikt dagen/dagarna innan mens, och det måste ha varit vad som hände även denna gång. För mensen kom i tisdags, och med den kilona.
Egentligen är det helt rubbat, jag har tränat som en tokdåre i över 10 veckor, minst 4 pass i veckan oftast 5 – men vikten rubbar sig inte! Inte heller centimeterna.
När jag blir uppgiven av detta faktum brukar jag tänka att muskler väger mer än fett, att jag står kvar på samma vikt men att fettet till viss del har omvandlats till muskler. Men då borde det synas på centimeterna.
Nåja, antar att det bara är kosten som återstår att ta tag i… *suck*
Trots allt så har jag i alla fall byggt på mig muskler, och nu kan jag plötsligt inte gå förbi en spegel utan att spänna mig. *gapskratt*
Förut undvek jag speglar, mådde dåligt när jag såg mig själv, nu är det som att fokus har flyttats, jag kollar konstant efter muskelutveckling. Jag ser inte längre gäddhänget på armarna, även om det finns kvar, utan letar skuggor runt triceps.
I veckan som gått har jag upptäckt att jag har rejäla vadmuskler, har nästan flexat dem till kramptillstånd, och ryggmusklerna kommer i rasande fart. Kan utan problem flexa ryggmuskler så det blir sjögång i ”kärlekshandtagen”.
Så det händer absolut saker med kroppen, fast kanske inte riktigt de saker jag vill ska hända.
Men men, jag ska titta på kosten….
Nu är klockan snart 6:00 och då ska jag vara på gymmet!