Nej, jag är inte död, bara galet frustrerad.
Vad är det med denna höst?! Den ena sjukdomen avlöser den andra. Jag kommer aldrig upp till ytan känns det som.
Det här trodde jag väl aldrig att jag skulle skriva, men jag blir galen av att inte kunna träna!
Och inte nog med att jag blir frustrerad på grund av sjukdomar, jobbet skapar en del irritation också.
Men jag vet – det är bara att vänta, på allt. Problemet är att jag är sjukt dålig på att vänta, saknar fullständigt tålamod.