Då var det dags igen då…

….för nästa förkylning denna säsong.

Jag blir så galet trött på detta förkylningshattande hit och dit. Ena dagen skapligt frisk, nästa halvkrasslig och den tredje snudd på döende.

Har faktiskt känt mig bra i ganska många dagar, så pass att jag har kommit igång med träningen, men igår anföll både feber och snor med full kraft.

Som en av mina bästa vänner brukar säga vill jag också säga nu: Skjut mig!

Rivstart

Tjohooo nu kör vi.

Att komma till jobbet i morse var som att kliva in i en orkan – jösses! ALLA är på plats efter ledighet och ALLA verkar ha ett ärende till just mig. Okej, det var en smula överdrivet, men det tog över 2 timmar innan jag ens hade en möjlighet att kolla mailen på grund av strömmen av folk på mitt rum.

Nu har det dock lugnat ner sig betydligt och jag kan tänka i min egen hastighet igen.

Och vad funderar jag på då? Jo, träning!

Jag känner mig sjukt sugen och motiverad att köra igång igen – på riktigt.

Så jag sitter och letar bra övningar på nätet för att kunna bygga ihop ett program. Samtidigt så funderar jag på någon fånig grej att köra på facebook någon gång i veckan. Jag har kört fredagsflex en period nu, men det blir i längden en smula enformigt. Så nu försöker jag uppfinna något som kan både roa och reta gallfeber på mina fb-vänner samtidigt som jag blir motiverad av det själv. Inte en alldeles enkel nöt att knäcka. Får se om jag kommer på något. I somras körde jag med en ”svett-grej”, där jag varje dag la ut bilder på mig själv och svettiga kroppsdelar. Så det är typ något sånt jag är på jakt efter.

Det vore så häftigt om jag kunde ”mejsla” om formen på min kropp en smula fram till sommaren. Eftersom vikten inte verkar gå att påverka direkt, i alla fall inte med någon metod som är enkel, kanske jag kan bygga muskler i alla fall? Tja, vi får se hur det går. Konstaterar att jag känner mig så pass frisk att jag VILL gå igång ordentligt, och det är positivt.

Äntligen 2019

Känns skönt att ha såväl överlevt som passerat jul, nyår och snart också trettonhelgen. Längtar efter vardag igen. Längtar efter att få in rutiner. Och så längtar jag efter en årstid som är ljusare och där man inte varje morgon sätter sig i bilen med känslan av att man riskerar livet på vägarna. Avskyr ishalka, moddsträngar och alla världsmästare i trafiken.

Har inga storstilade planer för 2019, inga nyårslöften. Men jag har en önskan och en vilja för det kommande året.

Det handlar om att fortsätta på det inslagna spåret att ”bara” jobba 40 timmar. Det ÄR verkligen en utmaning och det jobbiga ligger i att se allt som inte blir gjort. Men den 7 januari börjar ytterligare en ny assistent. Känns lite galet att vi snart är tre personer på heltid som gör mitt jobb – och ändå blir inte allt gjort.

Och all den tid som blir ”över” vill jag väldigt gärna lägga på träning. Jag vill hitta tillbaka till den där lusten och utvecklingskurvan jag hade mellan juni-september. Jag vill bli starkare, snyggare och må bättre. Den där förkylningen som kom 15 september och fullständigt knockade mig finns det fortfarande spår av, jag är ännu inte helt frisk…. Känns helt galet.

Visst har jag tränat en del under oktober och fram tills nu, men den där sista lilla orken, den som ger utveckling – den finns inte. Jag orkar inte riktigt hela vägen. Dock är jag glad över att jag inte har förlorat någon styrka, det är uthålligheten som brister. Men, med lite ljusare årstid och kryare kropp så kommer jag nog på banan igen.

Och, nu när vardagen kommer igång så SKA jag ta itu med den där fastan. Punkt.