Här och nu
Nu skulle väckarklockan ha ringt, men jag har som vanligt varit vaken i över en timme.
Njuter av att sitta i ett mörkt vardagsrum och dricka kaffe medan regnet vräker ner utanför.
Jag gillar regn, det är rofyllt att lyssna på. Passar bra ihop med mina morgontankar i ensamheten.
Borde egentligen göra mig en fröknäckemacka men väljer att bara sitta still och vara i nuet. Äta hinner jag göra innan jag åker till jobbet om 90 minuter.
Adjö
Igår var det en väldigt tung dag. En dag då vi tog ett sista avsked av en, för familjen, oerhört viktig person. En person som funnits i mitt liv sedan jag föddes. Som funnits i mina barns hela liv. En stöttepelare i mångt och mycket. En person som klev in som ”reserv” när min pappa dog, en reservpappa till mig och reservmorfar till barnen – ett uppdrag som togs på väldigt stort allvar.
Usch och fy vad det är jobbigt när människor dör, och ännu värre upplever jag att det är på begravningar. Det är som att sorgen blir koncentrerad.
Men, vi tog oss igen dagen trots allt.
Skyddad: Tusen suckar
Det trodde jag aldrig!
Hälsporre – usch och fy! Har periodvis haft galet ont av detta fenomen, läst så mycket jag har kunnat och provat den ena övningen efter den andra. Inget med framgång. Nu ska jag väl tillägga att vissa saker kanske man ska ge mer tid innan man förkastar.
I ren desperation fick jag för mig att beställa några specialsulor på nätet. Dyra sådana ska tilläggas. Min logiska hjärna sa mig att detta inköp nog baserades på desperation och att jag var lättlurad. Men hoppet är det sista som överger människan!
Fick hem två par sulor med olika tjocklek för en vecka sedan. Pressade ner de tunnare paret i de enda skor jag just nu kan gå i, dvs mina träningsskor. Hej vad trångt det blev.
I måndags tänkte jag att jag måste ju ändå prova att gå med dem några timmar innan jag konstaterar att jag blivit lurad. Så jag använde dem hela måndagen på jobbet. Märkte ingen skillnad på kvällen, det gjorde fortfarande ont. *suckar tungt*
Efter att ha använt dem hela tisdagen kunde jag konstatera att foten inte kändes lika ”trött” och öm på kvällen när jag kom hem. Inbillning?
Körde på med sulor även onsdag och torsdag och igår kväll kändes foten faktiskt bra! Häpnadsväckande. Och glädjande.
Kan inte påstå att foten är 100% okej, men det är fantastiskt att inte ha så ont längre att jag inte kan gå. Det trodde jag aldrig!